Naturskyddsföreningen i Moras synpunkter på Kretsloppsplanen 2024–2030
Sverige hör till de länder i världen som har en mycket hög konsumtion vilket genererar stora mängder avfall. Konsumtionen bidrar till stora koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan både i produktion, konsumtion och vid avfallshantering. Vi måste gemensamt minska vår konsumtion och vi måste också kliva upp längs avfallstrappan, vilket innebär att återanvända och minimera mängden avfall genom att minska konsumtionen av nya varor.
Naturskyddsföreningen i Mora ställer sig bakom de tre fokusområden som beskrivs i planen
Minska uppkomsten av avfall, Skapa resurser av avfall och Minska avfallets påverkan på närmiljön
Nedan följer synpunkter på de mål som tas upp i Kretsloppsplanen 2024–2030
Mål 1 – Minska mängden avfall med 25%
Naturskyddsföreningen i Mora anser att målet är lågt satt och anser att det med rätt åtgärder går att höja nivån väsentligt.
För att minska avfallet krävs beteendeförändring och ett ändrat konsumtionsmönster men det måste också erbjudas alternativ och möjligheter. Mora kommun behöver agera och främja möjligheter till återbruk, föregå med gott exempel vid upphandling och handhavande av kommunens möbler, textilier, IT-produkter mm.
Naturskyddsföreningen i Mora efterlyser konkreta åtgärder i planen som att:
· Starta en kommunal återbruksverksamhet
· Starta en återbyggdepå enligt modellen Dala återbyggdepå i Borlänge där fönster, sanitetsvaror, kakel mm kan få nya ägare
· Se över möjligheten att få hämta saker på återvinningscentralen
· Upplåta lokaler för ett så kallat Fixotek, gärna i samarbete med ett Återbruk, där invånare kan laga och göra om prylar.
· Möjliggöra att möbler för offentliga miljöer och kontor, datorer och annan IT-utrustning som inte behövs på en arbetsplats/offentlig miljö kan användas på en annan arbetsplats.
· Göra informationsinsatser och stötta tex förskolor i att starta byteshyllor.
· Ge tydliga direktiv för att IT-utrustning ska repareras i större utsträckning
Mora kommun kan också på olika sätt stimulera delningsekonomin genom:
· Elbilspool för offentlig verksamhet dagtid och för invånare kvällstid.
· Cykel- och lådcykelpool.
· Delning av verktyg/maskiner i kommunal verksamhet och kommunala bostadsbolag.
· Upplåtande av kommunala lokaler och odlingsytor.
Fritidsbanken i Mora är ett mycket bra exempel på delningsekonomi
Mål 2 – Minska avfall till förbränning med 50%
Även här anser Naturskyddsföreningen att det med rätt åtgärder går att höja nivån.
I Mora är andelen felsorterat material i restavfall 60% vilket är ett dåligt resultat. Här behövs kampanjer och information av olika slag.
I Mora slängs ca 275 kg i kategorin restavfall per person och år, dvs det som slängs i soptunnor. Till det kommer den mängd som lämnas på Återvinningscentralen i kategorin brännbart.
Under Kretsloppsplanens tid bör också ett system för att ta tillvara textilier ha kommit på plats och bör finnas med i Kretsloppsplanen.
Med fungerande återbruk och återbyggdepå anser Naturskyddsföreningen i Mora att andelen restavfall skulle kunna minska radikalt. Se konkreta åtgärder under mål 1.
Mål 3 – Det kommunala avloppsslammet är kvalitetssäkrat
Reningsverkens uppgift är att rena avloppsvatten och skilja ut och fånga upp så mycket som möjligt av problematiska kemikalier i avloppsslammet. Analyser som gjorts av slam visar på innehåll av perfluorerade ämnen, PCB, flamskyddsmedel, läkemedelsrester och tungmetaller som kadmium och silver. Kemikalier som kan leda till ekosystem, hormonstörningar och cancer. Speciellt kadmium är ett problem. Dels för att det finns i oroande halter i avloppsslammet och också för att vissa åkergrödor lätt tar upp och lagrar kadmium i marken. Kadmium i maten kan förorsaka benskörhet och njurskador och studier har också visat på samband med effekter på hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, diabetes, ökad dödlighet, reproduktions-och neurotoxitet
Spridningen av avloppsslam går emot flera miljökvalitetsmål som God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Giftfri miljö eftersom slammet innehåller miljögifter.
Naturskyddsföreningen i Mora anser att begreppet kvalitetssäkrat är vagt och behöver vara tydligare vad gäller problematiska kemikalier. Även PFAS och nanopartiklar är ämnen som idag inte fångas upp i reningsverken vilket borde åtgärdas.
Mål 4 – Åtgärda nedlagda deponier med behov av efterbehandling
Nedlagda deponier kan påverka människors hälsa och miljön negativt genom förorening av mark, grund- och ytvatten samt utsläpp av deponigas. Dessutom har äldre, nedlagda deponier ofta en sämre placering utifrån miljösynpunkt. Dessa deponier behöver därför identifieras och riskklassas. Naturskyddsföreningen i Mora uppmanar kommunen att skyndsamt utreda de nedlagda deponierna och åtgärda brister
Styrmedel för att förverkliga planen
Naturskyddsföreningen håller med om att information och kommunikation är viktigt för att styra mot en mer hållbar avfallshantering och ser positivt på att det lyfts att alla företag och verksamheter, enligt miljöbalken 2 kap. 5 paragrafen, är skyldiga att jobba med återvinning och att minska avfallets mängd och farlighet.
Positivt är också skrivningen om kommunens upphandling som ska styras mot avfallsminimering och en giftfri miljö.
Dessa styrmedel bör granskas och utvärderas regelbundet inom planens ram.
Övrig kommentar
Den tidigare Avfallsplanen 2018–2022 har en väldigt låg genomförandenivå med viktiga åtgärder som inte har påbörjats eller redovisas som vilande. Det ser vi som mycket allvarligt.
För att undvika att Kretsloppsplanen 2024–2030 inte möter samma öde föreslår Naturskyddsföreningen i Mora att planen följs upp och utvärderas löpande under Kretsloppsplanens period.
Naturskyddsföreningen Mora genom
Gustaf Ekeberg, ordförande