Linodling – förr och nu                            Siv Sparby och Ursula Hanses, Orsa lin & ull

Linné gav lin det latinska namnet ”Linum utitatissimum”  – det mest användbara – och det är verkligen sant då man kan använda växtens alla delar.

Linets historia

Samma handredskap som användes historiskt används även idag.

Redan de gamla egyptierna odlade och beredde lin. För 5 000 år sedan tillverkades Tutankhamons krage i ett otroligt fint lin. Textilutbildningen i Borås försökte efterlikna den, men det var för svårt både att få till ett så fint lin och mönster.

Linfrön hittades i utgrävningar från för 3 000 år sedan så åtminstone så länge har linet odlats i Norden. Lin bryts ner snabbt i marken till skillnad från ull som bevaras länge. I kvinnogravar vid Leksands kyrka hittades väl bevarat lin i spännbucklan av metall. Lin användes mycket till husbehov. Det var det tyg man kunde tillverka själv till ingen kostnad förutom arbetet. De bästa jordarna användes till att odla mat, sämre marker till linodling. Visade handvävd, handsydd skjorta sydd med handspunnet lingarn. En lite grövre mjölsäck. Arbetskläder under sommaren var ofta av lin.

Odling och skörd

Sådd. Enligt sägnen ska man så i slutet av maj när långa kvinnonamn som Desideria, Vilhelmina och Borghild har namnsdag, vara vitklädd och ha ljust utslaget hår alt. långt vitt skägg, så med silversked och säga långt lin, långt lin 😊
Lin är lättodlat, behöver ingen gödsel och nästan inget vatten. Se till att det är ogräsrent på hösten innan vårens sådd. Om gödsel, inget kvävegödsel. Använd vält eller bräda för att platta till jorden innan. Radså eller bredså. Lättare att se vilket som är lin vid rensning om man radsår. Så ca 2-3 cm ner, så tätt att inte ens en fågelskit ryms emellan. Platta till jorden igen. Mullrik jord och öppen plats. Ca 10 cm mellan raderna. Ca 15 gram till en kvadratmeter, ungefär en pallkrage.

Det finns två sorters lin:

• Spånadslin ca 1 m högt, få förgreningar för att man vill ha fibern mest.
• Oljelin ca 60 cm, många förgreningar för att man vill ha många frökapslar.

Blomning. Ca 2 v efter sådd ser man över om det kommit ogräs och sedan hela tiden fram till blomning. Blomning sker efter ca 2 månader, i slutet av juli. Blåblommigt eller vitblommigt. Blommar i 3 veckor, fullblom vecka 2. Varje blomma blommar endast några timmar på f.m, men nya blommor varje dag. Roten är väldigt grund.

Skörd. Det är dags att rycka när linet är s k grönmoget, då är inte fröna utvecklade. 25-30 dagar efter fullblom brukar de skörda i Orsa, d v s i slutet av augusti. Fibrerna blir grövre ju längre de får stå. Linet kan lägga sig efter en regnskur, men reser sig igen.

Vid skörd slår man av jorden och roträtar, d v s stöter roten mot marken så att den plattas till. Torka över ett staket/gärdsgård eller i ett lider. Blir torrt efter ca 2 veckor.

Beredning

Frörepning. Spikar bildar en kam som linet dras över, då ramlar frökapslarna ner och de kan sedan använda till utsäde, mat och bak. När linet rötats hängs det upp på tork igen och då kan inte fröna vara kvar för då kommer mössen.

Rötning är det svåraste momenten. Får göras året efter skörd på våra breddgrader. Söderut har man landrötat, men här oftast i vatten.

• Landrötning: läggs på kortklippt gräs i rader, daggen och värmen gör sitt, sen vänder man. En svamp som bryter ner, ger mörkare grått lin.
• Vattenrötning: knyter ihop linet, stoppar i hönsnät, rullar ihop och slänger ner i vattnet (Lillån i Orsa) – tungt. Tiden beror på vattentemp, kräver minst 14 grader i vattentemp. Tar 14-20 dagar. Namn som Lintjärn, Linkälla etc. Har en liten bunt lin utanför hönsnätet, som de torkar och provbryter för att se när det är dags. Om det rötats för länge, överrötats, så går det av direkt och då kan man inte göra något. Det luktar fruktansvärt. Sköljer av det. Om man inte sköljer kan det återlimma. Om det är underrötat kan man torka det och vattenröta igen bara.

Kan röta i öppet vatten, i badkar med jämn belysning (ej södervägg) eller i plast som nån provat. Om man tar vattenledningsvatten måste man slänga i en näve jord.

Snörötning ger fint lin. Skotta undan snön, men inte ända ner, lägg i linet, skotta över. Kan ligga till mars/april, kräver någon tödag. Man kan också varmvattenröta i ca 30 gradigt vatten, då går det på 3 dygn.

Linberedning. Skolplansch som visade hur de landrötar, torkar på gärdsgård, bråkar (slår), skäktar (skär av), häcklar (delar upp i fina band).

Tröska lin. Fröna sitter i frökapslar. Kan ta en kavel med kapslarna i en plastpåse. Man kan bara blåsa över fröna i en tallrik så blåser kapselresterna iväg, enkelt.

Lindrev är det som blir över efter skäktningen. Kan användas till isolering av timmerhus t ex. Preparera med tjära så att inte fåglarna äter upp allt.

Häckling. Grov-, mellan- och finhäckla. Lintov finns på Hemslöjden.

Spånad. Spann på slända till 1500-talet (jättesvårt!), innan spinnrocken kom. Grått från början, kan bleka med kemikalier (ej Växbo lin) eller lägga på snön på vårvintern för att bleka.

Väva. I kristider tar man fram linet igen. Militären och sjukvården har varit stora användare av lin, till t ex handdukar och s k draglakan. Drar åt sig fukt och torkar fort, bra mot liggsår. Men vid tvätt över 70 grader blir linnet luddigt så det gick inte. Tvätta i 60 grader, men utan stark centrifugering. Lägg alltid nytt lin i blöt först innan tvätt.

Hellinne – varp och inslag av lin. Halvlinne – varp av bomull eller annat material och inslag av lin.

Användning

Väldigt mångsidigt. Lin är lika starkt vått som torrt. Står emot eld bra. Har använts till brandslangar, postsäckar, segelduk till vikingaskepp m.m. Rörmokare använder att linda runt rör. Ett barnbarn till Siv som studerar på Chalmers har tillverkat karossdelar till en solcellsbil utifrån lin vävd i Österrike.

Linfrön innehåller mycket kalcium, bra mot benskörhet. Innehåller även mycket östrogen. De ska ätas hela, inte krossade då de innehåller ett gift.

Orsa lin och ull har spinnkurser i Orsa Slöjdlags regi. Se hemslojden.org. De söker en ny gård att hålla till på. Hembygdsgården?

Mora Hemslöjd har haft ett projekt: 1 kvadratmeter lin.

Häftet ”Om lin” finns på hemslöjden. Jättebra!

Antecknat av Lillian Lundin