Vad gör kommunen för naturen?
Michael Horn, kommunekolog

• Återställning av vattendrag
• Kalkning
• Förvaltning av skyddade områden: 50 naturreservat, varav fem kommunala reservat Alderängarna, Vasaloppsspåret, Knutar Einars äng m fl
• Detaljplaner, upphandling av inventeringar, strandskydd, remisser, markanvändning, tätortsnära skog, täkter, vindbruk, solcellsparker, invasiva arter, LONA-bidrag för våtmarker 90 %
• Projekt: Södra Lundviken, biologisk återställning av Unnån, P vid Alderängarna och bättre skyltning (geosite), mosippeprojekt (plockar frön och försöker få spridning)
• På G återvätning Årostjärn, återvätning Fjöran, fiskväg Kricken, återvätning Österåmyren vid Noppikoski (8 km diken ska läggas igen)
• Saxviksöarna naturreservat på gång och fundera över hur man ska ta sig dit
• Enåns dalgång naturreservatsbildning

 

Rikare trädgård
Erik Hansson, journalist och författare

Ingen yta är för liten för att göra skillnad!

Driver Natursidan.se, rikareträdgård.se, har skrivit tre böcker. Har startat Biologiska mångfaldens dag med ca 270 aktiviteter i landet, otroligt många föreningar, 22 maj varje år.

Det ser mörkt ut för naturen. Världens djurpopulationer har minskat med 73 %! Kriserna för natur och klimat går för långsamt för att vi ska reagera. Sverige är inte längre ett föregångsland. Men många engagerar sig för biologisk mångfald och fler och fler artiklar publiceras.

Hur få en rikare trädgård?

Variation! Arter, genetisk, djur med olika roller, strukturer; träd, buskar och lägre växter etc

Trädgårdar kan vara viktigare för biologisk mångfald än jordbruket. Allas trädgårdar i Sverige blir ungefär lika stort som Blekinge, men utspridda gröna oaser.

Webbsidan Rikare trädgård – För biologisk mångfald, en halv miljon besökare, massor av tips, skyltar m.m. Omskrivna i 700 artiklar i andra media. Utser Årets rikare trädgård, t ex radhusträdgård i Göteborg för fjärilar, insekter, med bihotell, äng m.m., prydlig och tydligt avgränsad trädgård med rabatter, gångar och damm, pensionerad biologilärares trädgård med 1800 arter, koloniområde.

Lathet är bra! Skyltar för att förklara varför man gör som man gör i sin trädgård.

VMB = variation, mat och bostäder

• Blomning året om, samla gärna vilda frön
• Äng. Testa först, låt gräsmattan gå i blom, slå/klipp på hösten och ta bort det. Alt använd bra ängsfröer eller plugg plantor.
• Träd. Ju äldre träd desto bättre, effektiv platsanvändning. Är som ett höghus fullt av liv – lavar, mossor, tickor etc. Låt stå! Ger välbehövlig skugga. Välj helst inhemska arter som sälg, ek, hagtorn, rönn, asp, bok och lind. Död ved är full av liv, om ni tar ner träd låt de ligga eller kapa en högstubbe.
• Mulmholk (överkurs). För vedllevande insekter, efterlikna ihåliga ekar.
• Ggynnar vedllevande insekter, gräv ner ved i sand, kan kombineras med svampodling och bihotell.
• Risstaket/hög. Ger vindskydd, skapar rum, vackra, slipper köra till återvinningscentralen.
• Mycket på liten yta. Stubbe, plantor, vatten.
• Den viktiga underjorden. Löv och gräsklipp är en viktig resurs som gynnar mikrolivet och nedbrytningen.
• Samla fröer och odla vilda växter. Ta max 10 % av fröna från samma ställe t ex vägkanter. Upptäck närnaturen, gynna lokala insekter m.m.  Många är värdväxter för svenska dagfjärilar och larverna är viktiga för fåglar.
• Olika djup, inga fiskar för mest biologisk mångfald, soligt och grunt i norr, stenar och grenar som sticker upp. Att bara gräva ner en enkel balja kan också locka groddjur.
• Grodhotell där de kan övervintra.
• Nät kan skydda mot fåglar. 2-10 mm breda, så djupa hål som möjligt, hellre många små än ett stort hotell, onödigt med kottar och grenar. Solig vindskyddad plats. Räkna andelen igenpluggade/bebodda hål.
• Barkborrar är som insektsvärldens hackspettar.
• Fågelholkar p g a bostadsbristen. Rimliga arter som finns i närheten. Gärna till stare och tornseglare. Ska gärna kunna öppnas och städas. Placera gärna skyddat.
• Sandbädd. Solig plats, blottlägg sand. Fler vildbin bor i sand än i träd. Möjlighet att odla fina växter. Alt dumpa sandlådesand på den soligaste platsen, gärna 50 cm hög och nån meter lång.
• Släck! Det finns tusentals arter av nattfjärilar som är viktiga pollinatörer. Belysning stör födosök och parning. Nattljus stör även fladdermöss och fåglar.
• Skadedjur, nyttodjur eller bara djur? Bladlöss är förutsättning för många andra liv. ”Om det inte finns bladlöss är något riktigt fel.” /Kiviks äppelodlare
• Gröna korridorer kan bildas av alla Sveriges trädgårdar tillsammans. Om alla anlägger dammar t ex så kan groddjuren sprida sig emellan.
• ”En mätt humla är aldrig mer än 40 min från att svälta.” /Dave Goulson
• Rishögar, buskar, stor variation. Kör bara robotgräsklippare mitt på dagen, de kan även skada groddjur.
• Mångfald av insekter är viktigt. Nattfjärilar är ännu viktigare för pollinering än man tidigare trott.
• Biologisk bekämpning. Nyckelpigor som äter bladlöss t ex. Tipsa gärna grannen med skadedjursproblem om ökad biologisk mångfald!

Känslan av att göra skillnad! Man märker skillnaden direkt t ex när en fågel flyttar in.
Fascination och förståelse för vad olika arter behöver och hur de utvecklas. Underbart!

/Lillian Lundin
Projekt Mångfaldens Trädgård, Naturskyddsföreningen Mora

Mångfaldens trädgård- Mora | Facebook