Fantastisk svamputflykt
Professor Anders Dahlberg från SLU i Uppsala guidade 50 svampintresserade i Bonäs/Våmhus sandtallskogar. Mycket spännande, lärorikt och uppskattat!
De flesta av våra matsvampar är mykorrhizasvampar. De har större hattar än nedbrytarsvampar p g a att de har lättare att komma åt näring från träden.
Svamphyferna hjälper trädet att öka ytan, suga upp vatten, näring och har enzymer som hjälper till att bryta ner näringen, men det kostar 1/3 av trädets energi i form av socker. Anders illustrerade detta med en diskborste!
Mykorrhiza är en förutsättning för de flesta växter vi ser omkring oss idag. Det var en evolutionär hit en gång i tiden! Mycel utgör en stor del av det översta jordlagret i skog. Om det är för torrt för länge så dör hyferna.
Trädens rotsystem har en blandning av olika mykorrhizasvampar, lite som vårt tarmsystem har olika bakterier. Utifrån DNA-analys av svampar kan forskarna veta vilken skog de växt i.
Förutsatt att det finns träd och att socker därmed transporteras till mykorrhizasvamparna i trädens rötter är det framför allt tillgång till vatten, bra temperatur som avgör hur många fruktkroppar som produceras. Även aktivitet av svampätande markdjur påverkar. Tunnare humustäcke ger fler fruktkroppar.
Fruktkroppar inom 10 m tillhör ofta samma genetiska individ. Uppdelad i kloner. Massor av olika mycel konkurrerar i marken (gula, vita m fl). Ett mycel kan var uppkopplat mot flera träd. Även krukväxter och t ex morötter har mycel, men anonymt utan fruktkroppar.
Det finns 800 arter av spindelskivlingar i Sverige. Kan grupperas utifrån om de är torra eller slemmiga på hatt och fot t ex. Spindelskivlingar har mer enzym, som kan bryta ner mer komplext organiskt material som ved m.m, med sig än t ex riskor och kremlor.
Gnagare, älgar och rådjur äter mycket svamp. Sporerna går oförstörda genom tarmarna och blir paketerade i en näringskapsel, bajset 😀 Det ger goda förutsättningar för att gro på ett annat ställe.
Det finns albinosvampar.
Skogsbruket påverkar svampsamhällen och mycel negativt, särskilt ovanliga svampar. Sandtallskogar som den i Bonäs är ovanliga och hyser speciella marksvampar.
Några av arterna vi hittade och pratade om:
- Gul kragskivling på älgspilllning, ej mykorrhizasvamp
- Mjölskivling med speciell doft
- Motaggsvpamp kan man färga garn med, blått, rödlistad som NT. 2-300 miljoner sporer bara från en svamp.
- Fjällig taggsvamp är en annan art
- Skrovlig taggsvamp
- Tallört parasiterar på mykorrhizasymbiosen
- Dropptaggsvamp har ett stort vitt svampmycel som är väl synligt och går att mäta
- Barr med svarta ränder av en nedbrytarsvamp
- Orange taggsvamp, helt orange i foten, NT
- Rödskivig kanelspindling, färgsvamp
- Violgubbe växer med gran i norr och bok i söder. De håller på att bli till olika arter - evolution pågår!
- Smultronkantarell, luktar smultron eller frukttuggummi. VU, mycket ovanlig. Nedbrytarsvamp med liten rosa hatt.
- Tallfingersvamp, NT, en typ av korallfingersvamp
- Musseroner är rätt vanliga i sandtallskogar, t ex riddarmusseron
- Fläckkantarell
Boktips: Sandtallskogens marksvampar, webb: svampkarta.se
/ Text och foto: Lillian Lundin
