Humlor och vildbin i trädgården

Björn har arbetat på Mora Folkhögskola i 15 år, Artdatabanken i 25 år och har varit pensionär i ca 10 år. Han är bl a ansvarig för bedömning av steklar, fjärilar och tvåvingar på rödlistan.

Humlor är egentligen bin

Humlor är våra viktigaste pollinatörer där vi bor. Humlor är också bin! Bumblebee på engelska, humlebier på danska. Vissa humlor finns endast ovan trädgränsen.

Fem olika jordhumlor finns i Sverige. Har gult band på andra bandet bakifrån och en gul krage. Livscykel mars-oktober.

Humlepälsbi. Humlelikt bi med vit nos, hög panda-faktor. Höll på att dö ut, men räddades från Österlen.

Mosshumlor, tät päls, gul på bakkroppen, ganska mycket vitt, ljus. Äter sälg på våren, både nektar (snabb energi för överlevnad) och pollen (för äggproduktion). Kan behöva klara vintern i 9 månader. Måste ha 37 grader i sig för att kunna flyga. Tät päls skyddar från frost, behåller värmen. Finns längs kusten upp till Uppsala.

Humlor är färgkodade. 41 arter är påträffade i Sverige, men tre har dött ut. 32 är sociala. Nio är snylthumlor (gökhumlor).

Hushumla, bor under tak, svart, brun och vit.

Tunglängden är avgörande vid nektarsök. Stormhattshumla har den längsta tungan av alla Europas bin. De gillar akleja, stormhatt och riddarsporre + böna och ärt. Tungan viks ihop som ett teleskop och tumstock. Tungan har hår och suger upp nektar med kapillärkraft.

Humlor har doftkörtlar på benen och sätter en doftsignatur när de besöker blommor. Då känner nästa humla att den här blomman är redan besökt. Ingen idé för nytt besök på en kvart eller så. Trädgårdshumlan har näst längst tunga.

Korttungade humlor är mer effektiva i öppna blommor som vinbär, äpple, hallon. Stenhumla är svart och röd.

Backhumla. Bakben med s k pollenkorgar. Tydliga chokladbruna ränder. Hög flygton, kortare vingar. Pollinering av ärtväxter är en förutsättning för ekologisk odling i och med att ärtväxter tillför kväve. Ärtväxter är beroende av kors-pollinering.

Mörk jordhumla är den vanligaste humlan hos oss. Är en utpräglad nektarrövare som biter hål på blomman eftersom den har för kort tunga. Brungula ränder.

Humlor bor på olika platser:

Bo av jordhumla i gammalt sorkbo. Pollen, larver täckta av vax, kokonger med puppor i, unga arbetare som lägger på vax och tar sen bort det när det är dags, drottningen ruvar ynglen så att de håller ca 30 grader. Återvinner vaxet som går från ljusgult till brunt.

Stenhumlan gör en vaxkruka för äggläggning. Larverna matas av arbetarna med en blandning av nektar och pollen.

Gul krage och gul nos: ängs-eller jordhumlehannar.

Nykläckt drottning är silverfärgad och ses aldrig i naturen. På våren är endast drottningar ute, på högsommaren föds hanar och fler drottningar. Hanarna tar en styrketår i baren/blommorna och sen raggar dom. Olika arter raggar på olika sätt; flyger lågt, på solbelysta träd, i buskar, längs trädstammar eller i trädtopparna. Har olika raggarrundor där de lämnar doftspår, feromoner. Sen kommer drottningen och letar upp hanarna för att para sig.

Parningen kräver att honan för ut sin gadd. Då gäller det att hanan drar in magen och bröstar upp sig ordentligt. Annars kan den giftiga gadden fastna mellan bukplåtarna.

Viktiga faktorer för humlor:

Vildbin = solitärbin

Vildbin är vilda biarter – inte tambin som smitit från kuporna. Tambi=honungsbi. Har håriga ögon, långsmal marginalcell på vingen, närmast spetsen, pudring framtill på bakkroppens segment, benen är utplattade liksom humlorna som brukar kallas pollenkorg, men är ingen korg utan en platt yta med lite längre hår runt.

20-25 arter av humlor i varje provins i Sverige, men antalet solitärbin är mycket högre ju längre söderut man kommer (uppemot 225 arter i Skåne). Sverige har ca 300 arter av vildbin, Tyskland 550 arter, Spanien ca 1000 arter, hela världen 25 000 arter av vildbin. Fler arter, men antalet minskar, särskilt i odlingslandskapet.

Solitärbin gör saker som att mura, tapetsera av rosa rosenblad och tälta (blomsovarbin) dit honorna kommer på morgonen.

Svartpälsbi har en lång snabel/tunga. Alla bin gillar sötsaker och tackar aldrig nej till en fika. Andra som hagtorssandbi och blåbärssandbi har kortare tunga. Sandbin ca 65 arter. Hanarna behöver bara bry sig om nektar, honorna behöver även samla pollen.

Olika familjer; sommarbin, korttungebin, långtungebin, grävbin, vägbin, buksamlarbin m fl.

Sidenbin, korttungade. Vårsidenbi – sälg och viden, luktar som porslinsblomma om man tar dom i handen. Ljungsidenbin – ljung, kommer senare på året.

Väggsidenbi gillar oklippta gräsmattor och ängar. Specialist på prästkragar och bor i mursprickor i väggar eller bihotell.

Pollenväxter är viktiga för bin. Korgblommiga, ärtväxter, vide, klock, ljung, vädd. Polylektiska samlar pollen från flera olika arter. Oligolektiska samlar från några. Monolektiska samlar endast från en familj av växter, t ex reseda som växer längs banvallar upp till Uppland.

Flygtid 3-6 veckor, vilket gör att arterna separeras i tid och inte bara geografiskt, specialiserar sig morforlogiskt. Oligolektiska är mer känsliga för konkurrens från utplacering av bikupor i sin miljö.

Specialiserar sig även på boplatser. De flesta i mark (sand), ved, vinterståndare, murar/stenväggar, tomma snäckskal. Snäckmurarbi t ex lägger ägg i snäckskal och täcker över med gräs, kollar till det varje morgon och täcker över så att inte koltrasten äter upp snäckorna med äggen i.

Rödmurarbi i spillbitar av golv. Lägger inget i första cellen/farstun för då kan t ex talgoxar hacka sig in. Om endast lera bryr fåglarna sig inte. Honan kan bestämma kön på sin avkomma. Sparar sperman i en påse och kan bestämma när den ska släppas ut och befrukta ägget när det passerar. Mindre celler med mindre mat i ger hanar längre ut. De mer värdefulla honorna läggs i större celler innanför.

Ett sorts buksamlarbi, ängstapetserarbi, Biter av rosenblad, rullar ihop som en affisch mellan benen och rullar sen upp den som vägg och mellanvägg mellan cellerna.

Havstapetserarbi på havsstränder. Strandraggare! Lägger bladbitar under en tuva med mellanväggar.

Det finns flera arter bin som inte själva samlar pollen utan stjäl, s k boparasiter. Sälggökbi, kilbi, storblodbi. Stortapetserabi kan ha parasiten storkägelbi och väddsandbiet kan ha väddgökbi.

Sandfält, sandstigar och vägskärningar är viktiga boplatser för bin som gillar att bo i soltorr mark med gles rotfilt. Låt dem inte växa igen. Trivs inte i gräsmattor, för täta rötter.

Hjälp till med bon för vildbina. Varning för jättestora bihotell med många olika sorters bon då de även drar till sig parasiter. Humlepälsbi lever i väggar, man kan sätta ett bo på tegelväggen t ex så de inte förstör murbruket. Anlägg gärna en örtagård!

/Antecknat av Lillian Lundin

Efter lunch fick deltagarna i Folkhögskolans kurs "Mångfaldens trädgård" själva leta humlor och bin i trädgården samt bygga bihotell.